Något som många av oss grubblar över, redan i relativt låg ålder, är vad vi ska bli ”när vi blir stora”. Som barn är det ofta de yrken våra föräldrar, eller andra vuxna som står oss nära, har som lockar och intresserar oss. När vi hamnar i tonåren bli vi mer och mer påverkade av andra människor runt omkring oss och hittar även mycket kunskap och inspiration i filmer, ämnen i skolan, förebilder, idoler och historier vi hör från våra vänner.

För många är det självklart att börja vid universitet eller högskola direkt efter avslutade gymnasiestudier medan andra väljer att ta en paus från skolbänken i några år för att istället resa, jobba eller på andra sätt komma fram till vad man egentligen vill studera och arbeta med.

Om man kommer på sig själv att tänka tankar som: ”Hur fungerar familjerätten egentligen?” så är det antagligen juridik man borde studera. Funderar man istället över frågor som rör celler, sjukdomar eller bakterier är det antagligen medicin man ska läsa. För alla är valet dock inte lika självklart och många människor påbörjar både en och två utbildningar innan de hittar rätt.

”Att veta vad man vill bli när man blir stor är inte lätt. Unga utsätts för allt större och tidigare press att välja rätt utbildning. Och att ångra sig har blivit svårare, visar ny forskning.

– Du kanske tänker nu att du aldrig vill läsa vidare, men vad tänker du om tre år? säger Marcus Nilsson, 16 år.

Goran Puaca är sociologidoktorand med pedagogisk inriktning vid Göteborgs universitet och högskolan i Borås. Han menar att framtidspressen på unga har ökat.

– Man ska veta redan innan man väljer gymnasieutbildning vad man vill bli, säger han till TT. ”